Att känna sig stressad då och då hör till vanligheterna för de flesta idag. Och faktum är att lite stress till och från inte är skadligt, det är till och med något som kan hjälpa oss att få den energin vi behöver för att orka ”det lilla extra”. All stress är därför inte negativ men det är viktigt att veta var gränsen går. Genom en större förståelse för hur våra hjärnor fungerar får du också större förståelse för psykisk ohälsa.
När vi människor levde på savannen var det mer akuta faror som hotade oss, stressen vi kände i dessa situationer gjorde att hjärtat pumpade fortare och gjorde musklerna mer blodfyllda för att vi skulle få kraft att antingen attackera eller fly därifrån. Idag ser det förstås annorlunda ut, det är inte längre kortvariga, akuta faror som är de största hoten, utan snarare långvarig oro över till exempel jobb, förskolehämtningar och räkningar.
Ständiga störningar stressar hjärnan
Den digitala revolutionen är den största förändringen för samhället sedan industrialiseringen. Men evolutionen tar tusentals år på sig att göra förändringar, vilket gör att våra hjärnor biologiskt fortfarande är kvar på savannen. I en tid som idag då en stor del av befolkningen är ständigt uppkopplad blir det svårt för hjärnan att hänga med i utvecklingen.
För 10 till 15 år sedan utsattes våra hjärnor för en massiv attack från omvärlden då mobila bredband, smartphones och sociala medier slog igenom med full kraft. Den nya tekniken gjorde det möjligt för oss att flera gånger under dagen belöna våra hjärnor med små dopaminpåslag, genom att enkelt kolla mejl eller antal likes i sociala medier. Det ger dock inte enbart sköna kickar, utan stressar även hjärnan. På den tiden när allting fortfarande var ganska nytt och det ännu inte hade uppfunnits några snabba, smidiga chattprogram så hade vi färre distraktioner än idag. Vi kollade telefonen, absolut, men inte alls i samma utsträckning som idag. Det finns studier som säger att människor nu kollar sin telefon upp till 150 gånger per dag. För unga personer är siffran närmre 400.
Ungefär tio år senare ser det annorlunda ut, telefoner och surfplattor avbryter oss ständigt med allt ifrån sms-pling och pushnotiser till att vi kollar jobbmejlen flera gånger trots att vi är lediga. Och även om vi är olika känsliga, så kan ingen hjärna än så länge multitaska med gott resultat. Varje gång vi blir avbrutna tar det upp till 20 minuter att hitta fullt fokus igen. Alla dessa störningsmoment gör att huvudet får för lite återhämtning, vi blir mindre effektiva och får sämre koncentrationsförmåga.
Detta händer i hjärnan
Vid kortvarig stress är det i första hand det sympatiska nervsystemet som sätter sig i stressberedskap. Men när stressen är långvarig påverkas istället hypotalamus och kortisolnivåerna, något som systemet egentligen inte är byggt för. För att stressen då inte ska ta över oss finns det bromsar i hjärnan. Men när kortisolnivåerna har varit höga under en lång period kan det istället bryta ner bromsarna och göra så vissa delar av hjärnan krymper. Vid stress minskar även vår motståndskraft mot högt kortisol, aktiviteten i rädslocentret amygdalan ökar och aktiviteten i stressystemet ökar. På så vis skapas en ond cirkel där stress föder stress, en cirkel som kan vara svår för många att ta sig ur. Utan pauser och återhämtning riskerar då stressen att utvecklas till utmattningsdepression.
Sammanfattning
Det är en tuff tid vi lever i idag, något som våra hjärnor egentligen inte är byggda för och har svårt att hantera. Digitaliseringen gör att vi ständigt utsätts för små störningsmoment, något som stressar hjärnan mycket eftersom den biologiskt sett fortfarande är kvar på savannen.
