Unik studie! Faktorerna som skapar ett dreamteam på jobbet

Formeln som skapar det perfekta arbetsteamet skulle säkerligen många HR-chefer betala stora summor för. Men finns det egentligen ett recept? Google är ett av många företag som vill lösa ekvationen och som satsat miljontals kronor för att göra det. I det här blogginlägget reder vi ut vad deras spännande studie egentligen kom fram till.

Utvecklingen går mot att allt fler företag bli teambaserade. I Silicon Valley uppmuntras ingenjörer att jobba tillsammans, eftersom studier visar att människor i grupp utvecklar fler idéer, upptäcker misstag snabbare och hittar bättre lösningar på problem tillsammans. Studier visar också att medarbetare som jobbar i team får bättre resultat och är mer nöjda med sin arbetssituation.

Ladda gärna ner vår rapport: Den effektiva pausen

Redan 2012 inledde Google projektet "Aristotle"med ett tydligt mål: Att hitta svaret på hur ett företag kan bygga det perfekta teamet. Sedan dess har 100-tals Google-team, både framgångsrika och mindre framgångsrika, studerats över hela världen. Projektets researchers har även gått tillbaka 25 år i tiden för att bearbeta liknande studier.

Är de bästa teamen sammansatta med människor som har liknande intressen? Eller har det större betydelse att teammedlemmarna har samma målsättningar? Hur ofta träffas kollegorna utanför jobbet? Spelar deras tidigare erfarenheter och bakgrund in? Spelar det någon roll om vissa i gruppen tar för sig mer än andra? Har det betydelse om gruppen består av enbart män eller enbart kvinnor eller att könsfördelningen är blandad?

Inga mönster hittades

En rad spännande frågeställningar har bearbetats in i minsta detalj men oavsett hur den befintliga datan mixades så var det i princip omöjligt att hitta ett mönster. 

"Vi undersökte 180 team från olika delar i verksamheten . Vi hade mycket data, men det fanns ingenting som tydde på att olika typer av personligheter eller tidigare erfarenheter eller bakgrund spelade någon roll. "Vem"-delen i ekvationen verkade inte ha betydelse", berättar Abeer Dubey, chef för Google´s People Analytics divison, i en artikel i New York Times.

Vissa av Googles mest framgångsrika team var till exempel enbart sammansatta med personer som redan tidigare var vänner och umgicks på fritiden, medan andra, minst lika framgångsrika, bestod av människor som i princip var främlingar för varandra utanför konferensrummet. Vissa grupper föredrog starka ledare, medan andra främjade en mindre hierarkisk ledarstil och så vidare.

Tilliten i gruppen är avgörande

När projektgruppen inte fick fram de resultaten de sökte började de istället fokusera på psykologiska och sociala faktorer som kan påverka, de så kallade normerna för en grupp. Dessa normer kan beskrivas som traditioner, standardbeteenden och oskrivna regler som påverkar hur vi människor beter oss i grupp.

Efter ytterligare ett år av studier kom Aristotle-teamet fram till att nyckeln fanns just här. Skillnaden mellan de mest framgångsrika och de minst framgångsrika bottnade helt enkelt i hur medlemmarna behandlade varandra. 

Två viktiga faktorer som i princip alla de framgångsrika teamen delade kunde utrönas. Det första var att varje medlem i teamet generellt fick komma till tals lika mycket.

"Så länge alla i teamet fick chans att prata, gick det bra för teamet. Om det istället bara var en person, eller en liten del av gruppen, som pratade, så minskade teamets kollektiva intelligens"
berättar Anita Wooley, medlem i projektgruppen.

Det andra faktorn var att medlemmarna i de bästa teamen hade en hög "average social sensitivity" - det vill säga att de hade en generellt hög empatiförmåga att registrera hur personer i deras omgivning mådde bara genom att registrera ett visst tonläge, uttryck och stämning i rummet. Något de mindre effektiva grupperna inte fick lika bra resultat på.

I slutresultatet av studien lyfts också den "psykologiska säkerheten"fram som en framgångsfaktor. Med det menas att det måste finnas det förtroende mellan teammedlemmarna så att alla känner att de kan uttala sig utan riskera att skämma ut sig, förbises eller bli straffad. 

Amy Edmondson, professor vid Harvard Business School, beskriver den psykologiska säkerheten så här i sin studie:

"Den beskriver ett klimat i teamet som bygger på förtroende och ömsesidig respekt och där medlemmarna känner sig bekväma med att vara sig själva."

Ytterligare en framgångsfaktor visade sig vara vikten av att gruppen har tydliga mål att jobba mot och att alla i gruppen vet vad som förväntas av dem och vad deras roll i teamet innebär.

Google pratar också om vikten av dependability, att det ska finnas en kultur som bygger på att teammedlemmarna till 100 procent kan lita på att alla teamet gör det de ska.

Sammanfattning

Det här med gruppdynamik är minst sagt ett spännande ämne som inte bara Google vill veta mer om. Det påverkar och är viktigt för att en verksamhet ska fungera optimalt och är av högsta betydelse när det kommer till nyrekryteringar. Hur tänker ni på din arbetsplats? Vilka egenskaper hos medarbetarna värdesätter ni högst? Och hur tänker ni när ni sätter ihop nya arbetsgrupper?

En fungerade pauskultur där medarbetare uppmanas att ta en lunchpromenad eller sätta sig ner med kollegorna en stund på eftermiddagen, bidrar inte bara till en bättre gemenskap. Det bidrar också till ett bättre och effektivare arbete i det långa loppet. Vill du läsa mer om hur din arbetsplats kan bli bättre på att ta pauser? Ladda ner vår guide gratis!

Läs vår rapport - Den effektiva pausen